tisdag 25 november 2008

Anton & Jennie (cover) - Pieces

Välkommen tillbaka till min gamla blogg. Detta är bara en engångsföreteelse.

Om Anton skickar runt den väljer jag det enklare sättet, jag lägger upp den.

tisdag 11 november 2008

Open up

Jag har aldrig varit så glad över att vara frisk. Jag har heller aldrig haft sådan träningsvärk som jag har nu. Nyss skulle jag ta mig av den höga datorstolen, böja mig ner och hämta mina hörlurar i väskan. Jag påminde starkt om min 75-åriga farmor när hon ska ta sig upp från en soffa. Turligt nog är det ju bara träningsvärk.

Igår började vi planera vad vi ska göra för pjäs på julfesten. Och jag säger bara det, välkommen tillbaka Arne Weise! Och vissa i gruppen gör tiden guld värd, sällan jag skrattar så mycket som under måndagskvällarna.
"Men... vem är det som brukar dela ut julklappar nu igen?"

Hittills har dagen innehållit en känslosam danslektion, en andra frukost på Mc'donalds och nu en helt värdelös lektion i multimedia.

fredag 7 november 2008

Smells like teen spirit

Tänk om varje fredagsfinal kunde ha rocktema?
Jag skulle garanterat sitta klistrad varje veckoslut. Men Idol är ju mer pop än rock men jag kan ju starta ett eget program. Söka Sveriges nya rockstjärna alltså. Fast jag skulle ju inte vara först, amerikanerna har ju redan gjort det. Men Sverige är ju ganska bra på att plagiera program så det ska väl inte vara några problem?
Men kvällens idol... jag säger bara Desmond, hur och vad gjorde du?!


With the lights out, it's less dangerous
Here we are now, entertain us
I feel stupid and contagious
Here we are now, entertain us

!!!!!!!!!!!!!

Getting weak to Oasis

Jag, min dumme fan skulle bestämt till skolan idag även om jag praktiskt taget inte ätit någonting på en vecka. Jag tänkte att jag mår ju faktiskt ganska bra och borde klara den korta fredagen. Åh jo, hemma i lugn och ro var det jag egentligen menade kom jag fram till senare.
Jag fick stressa till bussen, springa ifatt den och självklart satt den tjurigaste busschauffören av dem alla bakom ratten. Han frågade mig med irriterad röst "Varför kommer du inte i tid för?" och jag svarade argt med ett korthugget "Men ursäkta". Jag fick min hämnd då kvinnan som kommit springandes efter mig påminde den käre chauffören om att bussen ska gå tio i åtta, inte kvart i. I ett försök att skämta bort sitt misstag fick han backa tillbaka till hållplatsen.
Efter halva vägen och mitt ute i ingenstanns med Oasis i öronen fick jag trycka på stoppknappen och gå av. Jag klarade inte av en meter till. Jag tänkte livrädd tillbaka på den dagen då jag på tåget var så nära att ramla ihop. Då var det fullt med människor runt omkring som kunde se. Nu stod jag plötsligt mitt ute på landet, ensam och hade ett exakt likadant ras som då. Det är det som kommer med lågt blodtryck.
Har aldrig varit så glad över att ha en mobiltelefon som denna morgon.
Denna helg blir det att äta upp sig och tja, jag har väl lärt mig min läxa. Även om den bokstavligen skrämde skiten ur mig.


Cold and frosty morning
there's not a lot to say
about the things caught in my mind
and as the day is dawning my plane flew away
with all the things caught in my mind

tisdag 4 november 2008

Pain

Jag skulle ge vad som helst för att kunna äta mat just nu. Förstår inte hur människor klarar av att svälta sig själva. Det är en sak om man inte är hungrig men jag är verkligen så hungrig! Men det går inte. En tugga och det känns som om någon tänt eld på min mun och sedan pressat citron över brännskadorna.

Inatt avgörs det. Hoppas amerikanarna tar ett klokt beslut och röstar fram Obama.

lördag 1 november 2008

Love is always...

Kärlek är aldrig logiskt. Kärlek borde heller aldrig vara det för då skulle den förlora all sin charm och mäktighet. Kärlek kan vara vackert, smärtsamt, outhärdligt eller vilseledande. Men det är också med säkerhet det största vi har. Ingen kan undvika eller gömma sig för den. För på något sätt finner den oss alltid och träffar oss där, mitt i hjärtat. Den går inte att föklara, den bara finns där inombords.
Kärlek är varken fånigt, dumt eller onödigt. För utan kärlek skulle vi vara dystra och färglösa.

Från "A walk to remember"

Love is always patient and kind.
It is never jealous.
Love is never boastful or concieted.
It is never rude or selfish.
It does not take offence and is not resentful.
Love takes no pleasure in other people's sins,
but delights in the truth.
It is always ready to excuse, to trust, to hope,
and to endure whatever comes.

fredag 31 oktober 2008

Halloween

När man vaknar upp på halloween med feber, två olika virus och en infektion borde man få tycka synd om sig själv. Och jag orkade faktiskt tycka synd om mig själv och ligga halft död i soffan till klockan tre. Sen var det nog enligt mig. Man är inte sjukare än man själv gör sig. Så jag tog på mig varma kläder, vinterjacka och skor och gick ut i kylan. Och ja det var kallt, precis som väderprognosen visat. Borde väl gratulera SMHI för att ha gjort en korrekt prognos för en gångs skull. Trevligt för dem. I alla fall så var det väldigt uppfriskande med luft och när jag kom hem var det bara att sätta på datorn och köra igång lite Foo Fighters och AC/DC. Så visst, min kropp kan väl få vara lite sjuk om den vill men jag tänker inte bete mig därefter.

Min vän Helene gjorde en grymt snygg tatuering idag. Jag känner att det snart är dags för mig att göra min. Men den måste vara helt perfekt för den kommer ju sitta där hela livet. Men snart så...