Open up

Jag har aldrig varit så glad över att vara frisk. Jag har heller aldrig haft sådan träningsvärk som jag har nu. Nyss skulle jag ta mig av den höga datorstolen, böja mig ner och hämta mina hörlurar i väskan. Jag påminde starkt om min 75-åriga farmor när hon ska ta sig upp från en soffa. Turligt nog är det ju bara träningsvärk.

Igår började vi planera vad vi ska göra för pjäs på julfesten. Och jag säger bara det, välkommen tillbaka Arne Weise! Och vissa i gruppen gör tiden guld värd, sällan jag skrattar så mycket som under måndagskvällarna.

"Men... vem är det som brukar dela ut julklappar nu igen?"

Hittills har dagen innehållit en känslosam danslektion, en andra frukost på Mc'donalds och nu en helt värdelös lektion i multimedia.